februari 2007


Jag skriver just nu på analysavsnittet. Jag undrar hur vetenskaplig jag måste vara i det jag skriver i det avsnittet.

Exempel: Marknads- och informationschefer har högre kännedom om RSS än andra grupper; kan jag reflektera kring vad det beror på utan att ha belägg för att det är så?

För att ge struktur till intervjuresultaten redovisar jag resultaten utefter variablerna bakgrund, attityd och kännedom. Attitydvariabeln definierar jag enligt TAM-modellen (se nedan), men kännedomsvariabeln är inte definierad i någon av de modeller jag använder i uppsatsen till. Jag skulle därför vilja ha min egen definition av kännedom, och undrar därför om det är ok ur akademisk synpunkt att definiera variablerna på följande sätt? 

  1. Attityd: Definition enligt Technology Acceptance Model: Attityden till teknik är bestämd av faktorerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet.
  2. Kännedom: bedömning av intervjupersonens kännedom- och kunskap om RSS utifrån svar på intervjufrågor (egen definition).

Jag har bett min statistiklärare om hjälp hur jag ska hantera bortfall på filterfrågor, och fick svar:

”man brukar skilja på olika typer av bortfall som du redan har förstått. De 30% som har filtrerats bort från 4 frågor är helt giltigt bortfall (A-bortfall) eftersom de inte ingår i målgruppen för just de frågorna. Det betyder att du inte behöver ta hänsyn till dem när du pratar om bortfallsfrekvens för de fyra frågorna. Det faktiska bortfallet (B-bortfall) för de fyra frågorna blir alltså enbart de personer som struntat i att svara TROTS att de sagt att de HAR kunskap om ämnet.”

Jag tycker att det är en väldigt bra metod för att hantera bortfall, och personen jag frågat är verkligen expert inom sitt område. Nu är mitt problem att jag inte hittar något om A- och B- bortfall i de böcker jag har om statistik. Jag skulle därför vilja referera källan till personen i fråga. Kan jag göra det, och isåfall hur ska jag skriva?

Den nuvarande uppsatsfrågeställningen lyder ”Hur utbredd är kunskapen om, och vad är attityden till RSS hos Svenska företag och organisationer?”. Jag har insett att jag inte kommer att kunna besvara den frågan, eftersom jag bara frågat webbplatsansvariga. De webbplatsansvariga har jag i och för sig låtit representera företaget.

Jag tycker att uppsatsämnet blir tydligare och mer välavgränsat om det ändras till ”Hur utbredd är kunskapen om, och vad är attityden till RSS hos webbplatsansvariga på Svenska företag och organisationer?”. Det är i högre grad vad uppsatsen handlar om.

Definitionen av webbplatsansvariga blir ”personer har ett ansvar för den strategiska planeringen av en eller flera företagswebbplatser”.