<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Hur hantera &#8221;personlig&#8221; referens?</title>
	<atom:link href="http://elisabethmelin.wordpress.com/2007/02/07/referensfraga/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://elisabethmelin.wordpress.com/2007/02/07/referensfraga/</link>
	<description>Blogg om min magisteruppsats om RSS</description>
	<lastBuildDate>Wed, 12 Mar 2008 01:44:49 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Rille</title>
		<link>http://elisabethmelin.wordpress.com/2007/02/07/referensfraga/#comment-142</link>
		<dc:creator>Rille</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Feb 2007 19:06:32 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://elisabethmelin.wordpress.com/2007/02/07/referensfraga/#comment-142</guid>
		<description>När det gäller källor är dom, i strikt akademisk mening, som regel (vetenskapligt) publicerade verk. Vill man hårdra det hela så är allt annat empiri, eller i ditt fall mer eller mindre relevanta utsagor.
Att en &quot;statistiklärare&quot; anges som källa till en utsaga påverkar naturligtvis läsarens tolkning. I mitt fall bryr jag mig inte speciellt mycket om vad han säger. Det låter som intressanta tankar, men är det etablerade, väl diskuterade och i vetenskapliga sammanhang relevanta begrepp? I så fall borde dom finnas publicerade. Och viola! - du har en värdefull källa. Om du vill hänvisa till vad en person har sagt, så gör det i texten. Typ, &quot;enligt nnn så yyy under ettvpersonligt samtal i februari 200&quot;.

Vad jag egentligen var ute efter känns som du missat, eller inte förstått eftersom jag pekade med hela handen. Du har ett urval (WSA:s), som mer eller mindre kan representera den grupp din forskningsfråga pekar ut. I det urvalet är bortfallet runt 50%, dvs bara hälften av dom som fått frågan har svarat. Det påverkar solklart realibiliteten. Vilket du kan diskutera ikring, i anslutning till kvaliten på ditt arbete och resultat.

Ofta gör man i statistiska undersökningar en analys av bortfallet. Det vill säga närmare undersöker dom som inte svarat. Typ varför och försöker få fram hur dom skulle svarat om dom hade svarat.
Det kan ju vara så att dom som svarat inte gjort det pga att de inte hade en aning om vad frågorna handlade om. Eller så svarade dom inte för att dom tyckte frågorna var idiotiska. Eller så...

Alltså, om du frågar 100 pers o bara 50 svarar så betyder det nåt. En bortfallsanalys kan hjälpa till att hantera den problematiken.

Hur som, du bör fundera igenom hur du skall hantera population, urval och svarsfrekvens...

Vill man veta någonting kan man alltid fråga Google - även om det inte är en trovärdig källa så sätter den dig på spåret.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>När det gäller källor är dom, i strikt akademisk mening, som regel (vetenskapligt) publicerade verk. Vill man hårdra det hela så är allt annat empiri, eller i ditt fall mer eller mindre relevanta utsagor.<br />
Att en &#8221;statistiklärare&#8221; anges som källa till en utsaga påverkar naturligtvis läsarens tolkning. I mitt fall bryr jag mig inte speciellt mycket om vad han säger. Det låter som intressanta tankar, men är det etablerade, väl diskuterade och i vetenskapliga sammanhang relevanta begrepp? I så fall borde dom finnas publicerade. Och viola! &#8211; du har en värdefull källa. Om du vill hänvisa till vad en person har sagt, så gör det i texten. Typ, &#8221;enligt nnn så yyy under ettvpersonligt samtal i februari 200&#8243;.</p>
<p>Vad jag egentligen var ute efter känns som du missat, eller inte förstått eftersom jag pekade med hela handen. Du har ett urval (WSA:s), som mer eller mindre kan representera den grupp din forskningsfråga pekar ut. I det urvalet är bortfallet runt 50%, dvs bara hälften av dom som fått frågan har svarat. Det påverkar solklart realibiliteten. Vilket du kan diskutera ikring, i anslutning till kvaliten på ditt arbete och resultat.</p>
<p>Ofta gör man i statistiska undersökningar en analys av bortfallet. Det vill säga närmare undersöker dom som inte svarat. Typ varför och försöker få fram hur dom skulle svarat om dom hade svarat.<br />
Det kan ju vara så att dom som svarat inte gjort det pga att de inte hade en aning om vad frågorna handlade om. Eller så svarade dom inte för att dom tyckte frågorna var idiotiska. Eller så&#8230;</p>
<p>Alltså, om du frågar 100 pers o bara 50 svarar så betyder det nåt. En bortfallsanalys kan hjälpa till att hantera den problematiken.</p>
<p>Hur som, du bör fundera igenom hur du skall hantera population, urval och svarsfrekvens&#8230;</p>
<p>Vill man veta någonting kan man alltid fråga Google &#8211; även om det inte är en trovärdig källa så sätter den dig på spåret.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
