rss-hos-svenska-foretag-och-organisationer_apr07.pdf 

Bilagor:

bilagaa.pdf

bilagab_enkatfragor.pdf

/Elisabeth

Exempel: Marknads- och informationschefer har högre kännedom om RSS än andra grupper; kan jag reflektera kring vad det beror på utan att ha belägg för att det är så?

1. Attityd: Definition enligt Technology Acceptance Model: Attityden till teknik är bestämd av faktorerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet.
2. Kännedom: bedömning av intervjupersonens kännedom- och kunskap om RSS utifrån svar på intervjufrågor (egen definition).

”man brukar skilja på olika typer av bortfall som du redan har förstått. De 30% som har filtrerats bort från 4 frågor är helt giltigt bortfall (A-bortfall) eftersom de inte ingår i målgruppen för just de frågorna. Det betyder att du inte behöver ta hänsyn till dem när du pratar om bortfallsfrekvens för de fyra frågorna. Det faktiska bortfallet (B-bortfall) för de fyra frågorna blir alltså enbart de personer som struntat i att svara TROTS att de sagt att de HAR kunskap om ämnet.”

Jag tycker att det är en väldigt bra metod för att hantera bortfall, och personen jag frågat är verkligen expert inom sitt område. Nu är mitt problem att jag inte hittar något om A- och B- bortfall i de böcker jag har om statistik. Jag skulle därför vilja referera källan till personen i fråga. Kan jag göra det, och isåfall hur ska jag skriva?

Jag tycker att uppsatsämnet blir tydligare och mer välavgränsat om det ändras till ”Hur utbredd är kunskapen om, och vad är attityden till RSS hos webbplatsansvariga på Svenska företag och organisationer?”. Det är i högre grad vad uppsatsen handlar om.

Definitionen av webbplatsansvariga blir ”personer har ett ansvar för den strategiska planeringen av en eller flera företagswebbplatser”.

Källa: WikipediaFrench sociologist Gabriel Tarde originally claimed that sociology was based on small psychological interactions among individuals, especially imitation and innovation.

Diffusion of innovations theory was formalized by Everett Rogers in a 1962 book called Diffusion of Innovations. Rogers stated that adopters of any new innovation or idea could be categorized as innovators (2.5%), early adopters (13.5%), early majority (34%), late majority (34%) and laggards (16%), based on a bell curve. Each adopter’s willingness and ability to adopt an innovation would depend on their awareness, interest, evaluation, trial, and adoption. Some of the characteristics of each category of adopter include:

• innovators – venturesome, educated, multiple info sources, greater propensity to take risk
• early adopters – social leaders, popular, educated
• early majority – deliberate, many informal social contacts
• late majority – skeptical, traditional, lower socio-economic status
• laggards – neighbours and friends are main info sources, fear of debt

Rogers also proposed a five stage model for the diffusion of innovation:

1. Knowledge – learning about the existence and function of the innovation
2. Persuasion – becoming convinced of the value of the innovation
3. Decision – committing to the adoption of the innovation
4. Implementation – putting it to use
5. Confirmation – the ultimate acceptance (or rejection) of the innovation

The S-Curve and technology adoption

The adoption curve becomes a s-curve when cumulative adoption is used.

Rogers theorized that innovations would spread through society in an S curve, as the early adopters select the technology first, followed by the majority, until a technology or innovation is common.

The speed of technology adoption is determined by two characteristics p, which is the speed at which adoption takes off, and q, the speed at which later growth occurs. A cheaper technology might have a higher p, for example, taking off more quickly, while a technology that has network effects (like a fax machine, where the value of the item increases as others get it) may have a higher q.

1) Technology acceptance model

The Technology Acceptance Model (TAM) is an information systems theory that models how users come to accept and use a technology. The model suggests that when users are presented with a new software package, a number of factors influence their decision about how and when they will use it, notably:

• Perceived usefulness (U) – This was defined by Fred Davis as ”the degree to which a person believes that using a particular system would enhance his or her job performance”.
• Perceived ease-of-use (EOU) – Davis defined this as ”the degree to which a person believes that using a particular system would be free from effort” (Davis, 1989). History

The technology acceptance model is one of the most influential extensions of Ajzen and Fishbein’s theory of reasoned action (TRA) in the literature. It was developed by Fred Davis and Richard Bagozzi (Bagozzi et al., 1992; Davis et al., 1989). TAM replaces many of TRA’s attitude measures with the two technology acceptance measures— ease of use, and usefulness. TRA and TAM, both of which have strong behavioural elements, assume that when someone forms an intention to act, that they will be free to act without limitation. In the real world there will be many constraints, such as limited ability, time constraints, environmental or organisational limits, or unconscious habits which will limit the freedom to act (Bagozzi et al., 1992).

Kommentar: Den här teorin är ju mer anpassad till att titta på användarnas perspektiv – men kan den vara intressant att ha med ändå?

2) Technology lifecycle
Most new technologies follow a similar technology lifecycle. This is not similar to a product life cycle, but applies to an entire technology, or a generation of a technology.

Technology adoption is the most common phenomenon driving the evolution of industries along the industry lifecycle.

Technology perception dynamics
There is usually technology hype at the introduction of any new technology, but only after some time has passed can it be judged as mere hype or justified true acclaim. Because of the logistic curve nature of technology adoption, it is difficult to see in the early stages whether the hype is excessive. You can almost never believe the hype.

The two errors commonly committed in the early stages of a technology’s development are:

• fitting an exponential curve to the first part of the growth curve, and assuming eternal exponential growth
• fitting a linear curve to the first part of the growth curve, and assuming that takeup of the new technology is disappointing

Similarly, in the later stages, the opposite mistakes can be made relating to the possibilities of technology maturity and market saturation.

Technology adoption typically occurs in an S curve, as modelled in diffusion of innovations theory. This is because customers respond to new products in different ways. Diffusion of innovations theory, pioneered by Everett Rogers, posits that people have different levels of readiness for adopting new innovations and that the characteristics of a product affect overall adoption.

Kommentar: Den här är intressant tycker jag, men kanske inte kan kopplas till den kvalitativa studien?

3)Disruptive technology

A disruptive technology or disruptive innovation is a technological innovation, product, or service that eventually overturns the existing dominant technology or product in the market. Disruptive innovations can be broadly classified into lower-end and new-market disruptive innovations. A new-market disruptive innovation is often aimed at non-consumption, whereas a lower-end disruptive innovation is aimed at mainstream customers who were ignored by established companies. Sometimes, a disruptive technology comes to dominate an existing market by either filling a role in a new market that the older technology could not fill (as more expensive, lower capacity but smaller-sized hard disks did for newly developed notebook computers in the 1980s) or by successively moving up-market through performance improvements until finally displacing the market incumbents (as digital photography has begun to replace film photography).

By contrast, ”sustaining technology or innovation” improves product performance of established products. Sustaining technologies are often incremental however they can also be radical or discontinuous.

History and usage of the Term
The term disruptive technology was coined by Clayton M. Christensen and described in his 1997 book The Innovator’s Dilemma. In his sequel, The Innovator’s Solution, Christensen replaced the term with the term disruptive innovation because he recognized that few technologies are intrinsically disruptive or sustaining in character. It is strategy that creates the disruptive impact.

The theory
Christensen distinguishes between ”low-end disruption” which targets customers who do not need the full performance valued by customers at the high-end of the market and ”new-market disruption” which targets customers who could previously not be served profitably by the incumbent.

”Low-end disruption” occurs when the rate at which products improve exceeds the rate at which customers can adopt the new performance. Therefore, at some point the performance of the product overshoots the needs of certain customer segments. At this point, a disruptive technology may enter the market and provide a product which has lower performance than the incumbent but which exceeds the requirements of certain segments, thereby gaining a foothold in the market.

Ny formulering av forskningsfrågan är ”Hur utbredd är kunskapen om, och vad är attityden till RSS hos Svenska företag?” samt ”Vad är implementeringsgraden av RSS hos Sveriges 100 största företag”.

Market Diffusion Process (Doyle, Market Management and Strategy) beskriver hur en innovation sprids i en marknad. Vanligen delas marknaden upp i fem segment, uppdelade utefter hur lång tid de tar för att anamma en ny teknologi. De fem segmenten är: innovators, early adopters, early majority, late majority och laggards. Detta kan man även relatera till hur snabbt företag anammar ny teknik.

Jag kan titta på ”trend” frågorna (alltså om RSS och andra nya tekniker) och segmentera marknaden i grupper utefter det. Sedan kan jag titta på vika företag som finns i varje grupp utefter frågorna tex. ”Mitt företags/organisations webbplats är fokuserad på kärnverksamheten.” ”2. Huvudsyftet med mitt företags webbplats är:”

och” ”43. Jag arbetar inom:”

Internetmognad
Micael Dahlén, docent vid Handelshögskolan har utfört ett flertal studier som visar att Internetanvändare förändrar sitt beteende i takt med att de blir allt mer erfarna.

”…Man kan se tydliga tecken när folk byter dator. De flesta av oss glömmer att spara filen med bokmärken eller favoriter som hör till webbläsaren. Därför får vi skapa en ny favorit- eller bokmärkeslista. Förmodligen blir den kortare än den förra. Nästa gång datorn byts försvinner listan igen och ersätts med en ny. Ännu kortare… Nya Internetanvändare är mycket aktiva, uppmärksamma sökande och fyllda av upptäckarlusta. Nya siter besöks och spännande saker hittas. Så borde det fortsätta, det finns miljoner och åter miljoner siter på nätet. Rent sannolikhetsmässigt borde varje besök vi gör på nätet vara till en ny sajt. Ändå märker man att vi väldigt snabbt begränsar vår användning av webben till ett fåtal sajter som vi ofta återvänder till. Tänk efter själv, hur många sajter brukar du besöka under en normal dag. Inte så många, va?…

Detta innebär enligt Dahlén att Internetanvändare blir svårare att påverka när de mognar, de begränsar sin siteanvändning och blir mycket mer fokuserade på att göra snabba besök.

Detta borde rimligtvis även gälla för RSS. I början är många intresserade av den nya funktionen, de surfar runt och letar efter RSS-feeds inom sitt intresseområde. Så småningom kommer de att vänja sig vid att använda de RSS feeds de tycker är intressanta, och inte prenumerera på fler. Därför kan det vara svårt för företag att få många läsare av sina feeds efter det att många har vanan inne av att läsa feeds. Av denna orsak är det viktigt för företag att etablera RSS-feeds redan i början när teknologin är relativt ung.

Är dessa teorier inom ramen för mitt uppsatsämne?  Jag fortsätter att leta i litteraturen efter teorier jag tycker passar in, men tipsa mig gärna om fler!